…från hästtanterna i stallet kan vara ganska svårt ibland… Då min häst blev halt i söndags och jag inte har ringt ut ngn veterinär för att jag vill avvakta och se om han blir sämre eller bättre och de iaf ligger på, om att jag skall ringa veterinär för det-ser-inte-bra-ut. Är jobbigt. Idag på dagen ringde de igen "nu är en veterinär på plats för att undersöka P - skall hon titta på din häst också….?". Hade jag sagt nej där - då hade jag blivit klassad som djurplågare. Så hon tittade på pållen och såklart haltade han (fast inta ALLS som i söndags) och endast när de vände honom. Åt vänster. Och såklart rekommenderade veterinären att jag skall åka in. Så det var ju bara att ringa ATG och boka tid. Såklart. Så nu åker F och mamma och jag på undersökning imorgon bitti. Det där med att ha djur när de blir dåliga är inte lätt. För de kan ju inte säga till oss var de har ont. Vi får ju känna och klämma och ta prover och gissa. Och åka till storklinikerna. Och betala j-gt mycket pengar. Men det gör vi så gärna för vi älskar våra fyrbenta vänner. För de är så underbara och ger tillbaks så mycket värme, energi, glädje utan att kräva något tillbaks - att vi gärna betalar massor med pengar. Jämt hela tiden. Är det värt det? Den frågan ställer jag mig ofta. Och jag får hela tiden samma svar: JA! Så - imorgon bär det av (fast jag misstänker att jag kanske inte behöver….) Pssst - det kan hända att jag får äta upp det där….vi får se…to be continued……..
