Helgen...

...var fantastiskt rolig och trevlig och härlig! Min fine make hade ordnat med överraskningslunch på Urban Deli och alla mina närmaste goaste finaste väninnorna (med makar och barn) var på plats. För det är så. Jag har en klick väninnor som jag har känt i över 20 år. Vilket i sig känns mycket märkligt. 20 år! Det är i dess ögonblick jag blir alldeles matt....för jag tycker inte att jag är särskilt gammal. 45 är ju ingen ålder. Vi pratade om det på 50-årsmiddagen-vi sedan på kvällen fick nöjet att vara med på hos en av mina närmaste väninnor som jag känt i över 20 år (pust, lång mening) och kom fram till att vi är 10 år yngre än när våra föräldrar var 50. Så jag är egentligen 35. Det känns mer rimligt. Men kroppen då? Knoppen är 45 men kroppen....den behöver man ju också ta hand om. För om inte knopp och kropp hänger med i 35års svängen ja då blir man ju äldre. Stel och så. Min goa 50åriga (fast då egentligen 40åriga) väninna hon yogar. Och är väldigt fit. Jag rider. Min fina make tränar som en besatt och yogar han också. Min andra fina väninna (som jag aldrig trodde skulle börja träna) joggar 3ggr/vecka. Det är så sant - sent skall syndaren vakna. Och det är aldrig försent. Men man skall sätta igång innan det blir för jobbigt. Så det där med ålder har egentligen inte någon betydelse. Det viktiga är att man mår bra, tar hand om sig, umgås med sina sin fina familj och sina goa väninnor och skrattar mycket. Det är då man lever längre och orkar mer. Så är det. Här är mina fina väninnor och jag på lunchparty i lördags<3

Kommentera här: