Högsta hönset

var på plats på arbetsplatsen idag. Och levde rövare med sin härskarteknik. Det som stör mig är att jag, direkt, tar till "flykt", blir orolig, tänker saker som kanske aldrig kommer att ske. Det känns som om jag vore tillbaks på mitt förra jobb igen. Jag blir pytteytteliten. Vilket såklart är jobbigt. Men så var jag och pratade med I (sista gången idag) och fick en reminder om hur man reagerar. Och att hjärnan har ett mönster som inte är helt lätt att få bort. Utan att jag istället skall välkomna känslan och säga att det är ok att känna sådär och hur kan jag minska känslan för att må bättre. Jag får titta på högsta hönset och se henne som en liten mus. Eller lyssna på henne och låta hennes röst låta rolig. Så att det inte blir så farligt längre. Men. Jag tänker inte ta ngn skit igen. Jag får helt enkelt försöka tänka mer som en kille och inte en tjej med en massa känslor. För dom skall jag inte blotta igen. Nu är jag mycket starkare än sist. Punkt. Heja heja.