tittibos.blogg.se

Tidigare har jag haft ångest på söndagar. Tror det har haft att göra med att jag vet att imorgon måndag börjar "allvaret" igen. Det stooora allvaret med att gå till jobbet. Köra barn till skolan, hålla koll på läxor, träningar och annat. Men ångesten var till största delen att jag var tvungen att gå till jobbet, ett jobb där det var några stycken som inte var särskilt trevliga, som jag var tvungen att jobba med. Det var speciellt min "chef". Kvinna, några år äldre. Konstigt det där att hon blev min "chef". Vi satt på samma linje i organisationen och i samma ledningsgrupp. Men jag skulle rapportera till henne. Hon rapporterade till VD. Konstigt. Min HR kollega rapporterade till samma kvinna. Och hon var väldigt ombytlig i humöret. Du hade inte en aning om vilken av personerna du skulle möte. Hon som pratade bebisspråk och gullade med dig eller hon som var iskall och bara stirrade. Fy sjutton. Jag är inte kvar på den arbetsplatsen, är sedan två år på ett annat ställa, med snälla människor, med roliga människor, med uppskattande människor. Så - jag har inte söndagsångest längre vilket är underbart!