Helt jävla sjukt
Jag har blivit svinrädd. Svinrädd att rida. Som har och är mitt stora intresse sedan en lång tid tillbaka. Och jag vet inte hur jag skall komma ur det. Superledsen för det.
Så mycket tid, pengar och energi jag ger mina hästar och så går det åt pipan för att jag inte vågar längre. Problemet är inte hästen utan att jag ser faror överallt. Som han inte ser. Men det är ju inte hållbart att jag skall se faror i att det blåser en vind i träden, eller att det kommer en buss, eller att det blåser upp ett grus och damm moln. Så - vad är det jag är rädd för?
Jag är rädd för att skada mig, att åka av och slå mig, att jag skall dö, att jag skall bli förlamad, att jag skall bryta nacken, att att att...
Det märkliga är att jag inte litar på andra ekipage speciellt hästen jag kanske rider med. Vill inte trava, tölta eller galoppera för jag tror att Fursti skall dra. Vill hellre skritta i skogen över stock och sten.
Min kompis sa att jag måste länga på tyglarna för att hästen känner sig trängd när jag håller kort i tyglarna. Och det vet jag ju! Men det är som att förnuftet försvinner. Sitt på rumpan sa hon också. Antagligen såg hon hur jag var och såklart känner ju Fursti det.
Det är så jävla sorligt och sjukt. Hur i helsike skall jag råda bot på detta?!?!
