Häst är bäst

(null)

Idag har vi varit på ridlektion med bästa F, långt åt tjottahejti, med sällskap av tant på stallet som har pratat oavbrutet från 8.30 imorse till 16.00 när vi kom tillbaks till vårt stall. Det är helt otroligt, tant pratar till och med när hon rider. Undrar om hon pratar när hon sover😅
Hursomhelst, det har varit en ljuvlig vinterdag, solen sken, det var vindstilla och snö. Jag klarade av att köra hästbuss fast jag hade hjärtat i halsgropen då jag minns senaste gången jag körde häst, fast då var det i transport. Men jag klarade det. En utmaning i sig. 
Och det är så mysigt att få umgås med min vackra, fina, duktiga, ambitiösa, snart vuxna dotter. Jag är otroligt stolt över henne. Hon är klok, smart, ödmjuk men ändå bestämd, social, rolig och så jäkla vacker. Och duktig med djur. Och människor. Och mycket coolare och lugnare än sin mamma. Jag älskar henne över allt annat. Såklart tillsammans med min andra dotter. 
Och sen när vi satt i min bil på väg hem sjöng Uggla för oss, en sång som han skrev till sitt barn. En sång om att han ångrar att han inte tog tillvara på tiden mer, att vara tillsammans med sin son, och han uppmuntrar honom att ta för sig, se världen osv osv och jag blev så himla gråtmild. För den texten är väldigt bra och sann. Så till min fina dotter O: "Ta plats min vän, världen är din, nu finns det inga men. Sätt den i spinn. Snurra den du, hej, våga vinn. Det är det nu, det är bara nu. Världen är din."
Jag älskar dig.