….blev jätterädd idag och vände på klacken och stack! Hem till stallet minsann. Fort gick det. Dock inte så fort som det kan gå med den andra hästen, tack och lov, för då hade jag nog inte suttit kvar. Mitt fel, dumt fel. Snöoväder, nästan storm. Tro fasen att han blir lite tittig och rädd. För han är ju bara en bebishäst. En ganska stor sådan som inte har varit med om så mycket - än. Och så var det ngt som gjorde att han vände och ville hem. Om jag efteråt så här skall försöka sammanfatta vad jag skall göra och inte så är det självklart nästa gång det är ett för jäkligt väder - strunta i att gå ut. Men om vi går ut iaf - hoppa av och promenera när det känns olustigt. Två bra saker jag gjorde iallafall - jag släppte tyglarna dvs hade inte dragkamp med honom (jo, först för det är den spontana panikreaktionen - släppte dock sedan tyglarna :) ) och försökte lugna honom med rösten. Grejen är den att snön yrde och det var jättestora flingor som satte sig på mina glasögon…. tror du att jag såg ngt?? Nope - ingenting. Jösses - jag är för gammal för sånt här haha. Men det andra bra jag gjorde var att jag satt upp igen och gick in på volten för att få honom att lyssna och förstå att det inte är ngt farligt. För min skull också. Men jag vart svettig under armarna och benen skakade. HoHo. Ha en fin1:a advent.
