Fruktansvärt sorgligt.

Fick ett samtal imorse från en av våra leverantörer på jobbet. Hon kunde knappt prata, grät och grät. Fick fram att hon behövde skjuta upp ett arbete hon skall göra för oss då det skett en tragedi i hennes familj.
Tragedin var att hennes son dog i fredags. Rånmördad.
Man får en absolut chock när man får höra något så fruktansvärt som detta. Så många känslor som rusar genom kroppen på en och samma gång. Att försöka trösta en person eller familj som måste genomlida något liknande - tja, jag vet inte. 
Jag grät. Grät för hennes skull, för att det måste göra så vansinnigt ont att förlora sitt barn på ett sådant sätt - ett vansinnesdåd. Personer, galningar, desperata idioter som förstör ens liv for life. För vad? Hur kan man släcka en annan persons liv för att försöka stjäla något? 
Jag gråter fortfarande inombords när jag spelar upp samtalet i mitt huvud och skänker en och åter hundra flera tankar i tacksamhet att jag hittills förskonats från allt hemskt som skulle kunna ske min familj och mina vänner. Jag gråter för mamman och pappan och systern som förlorat sin son och broder.
Det finns inga ord för denna tragedi.
Han blev 27 år.
❤️
(null)




Kommentera här: