Jag måste skriva av mig...

…innan jag går och lägger mig. Annars kommer jag att ligga och älta och oja mig. Fick ett mail, från den högsta på jobbet. Hon hade blivit frontad av en av sina likasinnade att jag ej hade informerat om en händelse/sak/beslut. Jag kände upp-gi-ven-het. Varför kan inte den likasinnade komma direkt till mig och fråga vad som hänt, varför han ej blivit informerad? Jag förstår inte - varför gå till den högsta som i sin tur tar upp detta med mig och ber mig reda ut saken med den likasinnade? Då jag inte direkt känner mig rädd längre, skrev jag ett långt svar med en förklaring och en ursäkt (som de säkert inte orkar läsa) till den likasinnade med kopia till den högsta plus den högsta högsta (som var inkopierad i mailet…). Tja - låt dom hålla på. Till slut fattar de väl att jag är ledare och uppskattar om de kommer till mig direkt. Istället för att gå via den högsta eller högsta högsta. Eller så förstår de inte och så forstätter det. Jag vet inte. Det blåser på ytan, men jag tror att om jag frontar den likasinnade imorgon - så kommer inte han att säga speciellt mycket. För konflikträdda är dom. De likasinnade. Gonatt<3
….såhär brydd känner jag mig, som lilla söta brorsdottern ser ut:-) fast utan mat i hela fejjan haha

Det är höst..

…och mörkt. Ganska varmt ute. Vissa dagar ösregn, andra uppehåll och alldeles stilla. Oktober månad är en fin månad. Jag kommer ihåg när bästa mannen och jag var hos bästa svägerskan i la Bella Italia för många år sedan. Det var på hösten, tror att det kan ha varit i just oktober. Eller möjligtvis november. Vi åkte in till staden och gick på dessa vackra kullerstensgator i vackra gränder med en massa vackra italienare. Och det var "höstigt", lite dimmigt, lite kallt, torrt på gatorna, inget regn. Inte för kallt utan precis sådär lagom så att man kunde ha snygg-jacka på sig. Och känna sig lika vacker som de vackra italienarna. Inte bylsigt och inte någon mössa nerdragen i pannan. Jag tänkte: sådana här höstar skulle vi ha hemma. Och det har vi nu <3
 
Bilder från la Bella Italia och på bästa svägerskan och jag :)
 
 
 
 
 

I fredags...

…fyllde min goa kollega år. Jag bjöd henne på ett glas skumpa eller två på Berns. Sen var det AW på jobbet. Tog en öl där. Det är ungefär vad jag tål innan jag börjar få "luckor". Och det blir bara värre och värre. Fortsatte ut med andra kollegor, skulle varit hemma kl 23 ca, kom hem kl 01. Såg jag på taxikvittot. FRUKTANSVÄRT! Oansvarigt. HEMSKT. Ångestfyllt. Det här med alkohol för min del är inte någon bra kombo. Min kropp säger, skriker ifrån: stop, stop, stop. Så nu skall jag sluta - för min skull, för mina barns skull, för min familjs skull, för mina barns vänners skull. Ett gott glas röd- eller vit vin till maten. That´s it. Mycket bättre med en god smoothie:-)