Vi jobbar på

...med ritningarna till drömhuset. Har fått olika förslag, hissat och dissat. Tänk att vara arkitekt och få rita och skapa någon annans hus med egna inputs osv. Coolt. Det är mycket som de måste tänka på, inte endast utseende utan även kunna titta på bärande väggar och kunna räkna. Allt skall ju klaffa i slutänden. Eluttag och elledningar, vatten, rör, väggar, isolering, tack, dränering - you name it. Coolt. Och något som är jätteviktigt är att det skall kännas rätt i magen med dessa människor, för man skall jobba nära dem under ett tag. Det måste kännas rätt och seriöst och också att man kan prata med personen ifråga. Vi träffade flera olika arkitekter innan vi bestämde oss. Valet föll på ett par som arbetar med en svensk byggare som just nu, renoverar ett hus i samma område som vi har köpt, åt våra vänner. För det där med att prata samma språk är inte helt fel heller. För språkkomplikationer kommer det säkert att bli. Och nu har vi vår tolk som dessutom är duktig och bra att jobba med arkitekterna vi arbetar med. WinWin:) Första "kladdteckningen". Åt fel håll. Så du får vända på tellin eller datorn hihi...
 

Min häst...

….blev jätterädd idag och vände på klacken och stack! Hem till stallet minsann. Fort gick det. Dock inte så fort som det kan gå med den andra hästen, tack och lov, för då hade jag nog inte suttit kvar. Mitt fel, dumt fel. Snöoväder, nästan storm. Tro fasen att han blir lite tittig och rädd. För han är ju bara en bebishäst. En ganska stor sådan som inte har varit med om så mycket - än. Och så var det ngt som gjorde att han vände och ville hem. Om jag efteråt så här skall försöka sammanfatta vad jag skall göra och inte så är det självklart nästa gång det är ett för jäkligt väder - strunta i att gå ut. Men om vi går ut iaf - hoppa av och promenera när det känns olustigt. Två bra saker jag gjorde iallafall - jag släppte tyglarna dvs hade inte dragkamp med honom (jo, först för det är den spontana panikreaktionen - släppte dock sedan tyglarna :) ) och försökte lugna honom med rösten. Grejen är den att snön yrde och det var jättestora flingor som satte sig på mina glasögon…. tror du att jag såg ngt?? Nope - ingenting. Jösses - jag är för gammal för sånt här haha. Men det andra bra jag gjorde var att jag satt upp igen och gick in på volten för att få honom att lyssna och förstå att det inte är ngt farligt. För min skull också. Men jag vart svettig under armarna och benen skakade. HoHo. Ha en fin1:a advent.