Ett snack..

…med chefen hade jag idag. Jag har ju haft som mål under 2016 att gå ner i tid, så att jag kan vara ledig någon dag varannan vecka. Då jobbar man väl ca 90%, kanske något mindre. Och under samtalets gång idag, ledde den ena diskussionen till den andra och rätt var det var frågade han hur jag ville ha det. Om jag ville jobba 100%. Eller jobba som M min goa kollega som är platschef (som jobbar deltid på något sätt). Jag blev paff. Det var precis som att han hade läst min önskan någonstans. Så nu är det klart. Till hösten kan jag vara ledig varannan fredag! Jippi-kaj-eiiiii! Fantastiskt!

Fantastiska...

…bästa väninnan Å. Som bjöd mig på 45 års middag - på finaste Grands Veranda. Det är ju så med Å att oavsett om vi träffas ofta eller inte ofta så kan vi sitta och prata i timmar. Och det gjorde vi i fredags. Och åt jättegod mat, drack gott vin - i fin miljö. Jag skrattar sällan så mycket med någon annan som med Å (jo det finns några till :) ). Du vet såna där förlösande skratt så att man kiknar. Och det är så härligt! Så tack finaste bästa Å för en underbart härlig kväll, love u!

Blä blä blä...

…vad jag faktiskt avskyr pre-montan. Gör mig på dåligt humör, irriterad, ger mig ångest och konstiga existensiella tankar. Trodde det skulle bli bättre med S i min kropp och det har det blivit på ett sätt. Inte så kraftiga blödningar längre och därmed ej heller montansmärtor. Men jäklar vilket humör jag får. Usch. Inte något jag är stolt över direkt. Och så börjar tankarna att sätta fart. En sak jag har tänkt på några veckor nu är att tiden går så jättejättefort. En annan sak som slog mig idag är att jag är inte disciplinerad när det gäller mig själv och mitt jag. Men jäklar vad disciplinerad jag är när det gäller mitt jobb och att uppfattas som fröken duktig. Jag "tullar" på saker jag vill göra och som får mig att må bra för att det skall fungera på jobbet. Varför kan jag inte säga, nä - jag kan inte vara kvar den dagen för jag har bokat träningstid/skall hämta F/skall hjälpa O med läxan/ska till stallet/skall bara åka hem för jag har faktiskt slutat för dagen. Och så får jag då montan och får ångest över att livet fullkomligt RUSAR fram och jag blir äldre och hinner inte med allt jag vill göra…….
Skärpning. För min egen skull. Och för min familjs skull. Njut idag. Imorgon kan det vara försent. <3